SLUTSPURT I TRYSIL.

Idag har jag lämnat in mina jobbnycklar och sagt hejdå till min chef. Jag kommer ihåg förra året när jag sa hejdå till chefer och kollegor i Åre, vilka ångestfyllda sista dagar det var där, jag ville ju inte att allt skulle ta slut! Tårfyllda avsked och en klump i bröstet hela sista veckan.
Nu, ett år senare har jag bara två arbetsdagar kvar i Trysil. Och detta avsked lär ju inte bli likadant.
I samma sekund som jag lade ifrån mig nycklarna på chefens skrivbord försvann en stor tyngd från mina axlar. Snart slipper jag det här.

Om max 56 timmar är jag hemma. Ja, jag håller räkningen!


14 DAGAR.

Livet i Norge knallar vidare som vanligt förutom den lilla detaljen att jag tillslut, efter mycket funderande fram och tillbaka har kommit fram till att jag ska säga upp mig. Imorgon spatserar jag in till min chef och slår näven i bordet, för såhär kan jag inte ha det. 14 jobbdagar kvar hos SkiStar Norge. Vad jag ska göra sen?
Det undrar jag också.

TRYSIL LEVERERAR.

Igår vankades det utgång, denna gång gick vi på T2 som kvällen till ära var fyllt till bredden av äckliga gubbar i kostym som tafsade på allt de såg och tydligen kom från Tyskland. Blä. Men kul var det!




Stina, jag och Alexander på T2


JAG VÅGAR INTE STÄDA.

Jag misstänker att vi kommer ha mycket roligt åt språket här i vårt fina grannland. På vårt första möte utbrast vår chef: "Ni svenskar är så roliga! Ni har så roliga ord för er!!" Proppskåp [proawpskauwp] och Förråd [föörråwd] var tydligen topp två på svenskans roliga ord. Hmm..

När mina kollegor och sambos, Matilda och Jasmine nyss kommit hit fick de i uppdrag att städa ett kontor/ fikarum/ toaletter där Skistars egen personal håller till. De hade då hört talas om en kille som är lite.. speciell som brukar smyga runt där och fråga var och varannan tjej hon vill bli tillsammans med honom. Vi kallar honom "muppen". Vår chef var med tjejerna dit och visade dem runt och efter en stund sa tjejerna: "Vi är lite rädda för muppen!" Chefen tittade konstigt på tjejerna och det blev tyst en stund. Hon tittade på dem som om de var helt dumma i huvudet och ingen förstår riktigt vad som sker. Efter en stund kom det iallafall fram att vår chef trodde att de var rädda för mOppen, städmoppen!

BACK TO NORMAL.

Nu är det tre dagar sedan vår hårda utekväll i Trysil och jag börjar sakta men säkert återgå till mitt vanliga jag igen (hon som inte ligger i fosterställning med kväljningar och tycker synd om sig själv mest..)

Tummen upp för den!!

Vi har diskuterat möjliga orsaker till min kraftfylla och mina bakisdagar som följde:
1. Jag blev drogad.
2. Jag är gravid.


Jag hoppas innerligt att jag bara fick en snefylla.


"JAG BLIR NÄSTAN ALDRIG FULL."

Igår bestämde vi oss för att testa på utelivet här i Trysil. Med stora förhoppningar och stort ölsug började vi dricka här hemma, spelade "jag har aldrig" och diskuterade hur kvällen skulle bli. Mina sambos frågade om vi skulle bli riktigt fulla och jag svarade "Alltså.. Jag blir typ aldrig riktigt full. Bara lite lullig sådär!"
Det skulle jag nog inte ha sagt för så full jag blev igår har jag inte varit på.. väldigt länge! Vi pratade även om vem som skulle spy först och vem som skulle vara först att däcka. Jag klarade såklart av båda punkterna på första kvällen, känns bra!


HEJ.



Emelie heter jag!


Om

Min profilbild

RSS 2.0